När jag fick erbjudandet att delta som ” go ” på Stockholm Tech Fest 2018 – en stor sammankomst för startups och investerare som omfattade 14 tekniska konferenser, över 50 fester och evenemang samt mer än 36 000 gäster – kände jag både spänning och rädsla. Jag var förväntansfull eftersom det var en möjlighet att uppleva evenemangets omfattning och lära mig mycket, marknadsföra mitt företag på bästa sätt, träffa många intressanta människor och vidga mina vyer.
Jag var rädd, för det var jag ju självklart. Ja, visst kan jag prata – jag kan prata massor om företaget, projekten, rutinerna, människorna, tekniken, framtiden. Jag kan också prata om den där löjliga UI-bugen som gav mig huvudvärk i tre dagar, eller om hur jag åt en fantastisk biff med mina kollegor under lunchrasten. Men det här varviktigt. Jag menar,riktigt viktigt.
Jag skulle träffa investerare och presentera hela vårt företag för dem. Det samlade arbetet från mer än 70 personer under drygt tre år. 14 projekt, tusentals avslutade JIRA-ärenden, massor av standup-möten, demonstrationer, föredrag, glädje, frustration, upp- och nedgångar, beröm och kritik, storslagna firanden och episka misslyckanden. Allt detta kommer att sammanfattas i ett par meningar som kommer att komma ur min mun.
Häftigt.
Nu kör vi, go!
Så jag åkte till Stockholm tillsammans med Jessica, vår operativa chef, vilket var jättebra, eftersom hon har enorm erfarenhet av den här typen av evenemang och jag visste att jag skulle kunna lära mig så mycket som möjligt av henne. Det första evenemanget var investerarfesten, där massor av startups och investerare helt enkelt samlas i ett och samma rum. Vad som händer därefter är upp till dig!
Efter att ha tagit kontakt med ett par personer och pratat om deras företag eller om vårt eget insåg jag att det finns en god anledning till att den här processen kallas ”startup-dejting”. I grund och botten är det här du behöver göra:
Ja, likheterna med romantiska dejter är verkligen uppenbara (eller så behöver jag komma ut mer). Så vi tillbringade ett par timmar med att hela tiden prata med folk och lära oss mer om deras företag samtidigt som vi marknadsförde vårt eget. Det var väldigt intressant att se hur vissa var genuint nyfikna på oss och ställde frågor om vad vi gör, medan andra bara otåligt väntade på att vi skulle avsluta en mening så att de kunde prata om sig själva.
Som mjukvaruutvecklare – en ”teknisk person” – tyckte jag det var roligt att se hur oviktig den tekniska sidan av det hela är i det här skedet. Bara en handfull människor frågade om den teknik vi använder. Programmeringsspråk? Arkitektur? Servrar? CI? CD? Nej. Folk började bara gäspa och somna om jag började prata om något som ens var i närheten av det. I det här skedet är folk bara intresserade avsiffror ochmodeord. Här är ett litet exempel på en dialog mellan mig och ett startup-företag/en investerare:
Vi ärMinistry of Programming.
Vadå, som ett riktigt ministerium? Är ni en statlig organisation?
Nej, vi heter bara Ministry of Programming. Vi är egentligen inte en…
Åh, nu fattar jag vad du menade! Det är ju fantastiskt! Vilket häftigt namn. Så, vad jobbar du med?
Vi är ett tekniskt företag från Bosnien och Hercegovina som är med och grundar andra företag. Vi startade som ett startup-företag för tre år sedan, men idag skapar vi startup-företag från grunden…
(Zzzzzzzzzzzz…..)
Vi har14 startups medöver70 medarbetareochkontor iSverigeochTyskland. Vi arbetar medfintech,medtech-projekt, sociala nätverkochmycket mer. Vår största samarbetspartner genomfördeTysklandsnäst största ICO förra året. Vi har dessutom ett samarbete medMicrosoftkringett av våra projekt, nämligen…
(Med vidöppna ögon) Oj, ni gör verkligen massor!
Folk gillar enkla och rakt på sak-svar. När jag pratade med flera start-up-ägare fick jag höra några riktigt bra presentationer. De som imponerade mest på mig var de som hade en demo av sin app redo på sin mobiltelefon. Det finns inget mer effektivt än det. Jag bevittnade också några fruktansvärda presentationer, till exempel den där företagaren bara pratade om hur dåligt det gick för företaget just nu, hur de behövde fler medarbetare och hur de hoppades på bättre tider.
Umgänget fortsatte långt in på natten vid VIP-middagen i Stockholms stadshus. Alla som varit med på investerarnas fest var där, och många fler. Vi fick chansen att äta från ett smörgåsbord. Det gav oss möjlighet att träffa ännu fler affärsmän och även stärka de kontakter vi redan hade knutit.
På tal om kontakter finns det en sak jag helt enkelt inte kan förstå. Hur är det möjligt att det finns människor som kommer till evenemang som det här utan visitkort?Utan visitkort existerar du inte. Dukommer att glömmas bort. Du upphör att existera. Du är borta och glömd!
Ja, du kan försöka komma ihåg namnen, skriva ner dem eller ta dig tid att söka efter personen på LinkedIn direkt framför dem. Men varför? Att inte ha ett visitkort får dig helt enkelt att framstå som oprofessionell.
Dag 2 var den stora dagen. Mässan! Vi anlände tidigt till Stockholm Waterfront Center och satte upp vårt reklammaterial. Vi organiserade oss så att en person alltid var kvar vid montern för att prata med besökarna och svara på frågor om företaget, medan den andra gick på de presentationer som hölls samtidigt. Den som var kvar vid montern skulle marknadsföra MOP på bästa möjliga sätt, medan den andra skulle ta anteckningar från presentationerna för att kunna förmedla kunskapen vidare till MOP.
Vid montern mötte jag olika frågor och reaktioner. Vissa kom för att de tyckte att vår monter var elegant och ville veta vad det handlade om, medan andra var betydligt mer nyfikna. Flera tog fram en anteckningsbok och skrev ner allt jag sa, samtidigt som de ställde specifika frågor om till exempel det aktuella priset på kryptovalutan NAGA Coin (NGC) eller antalet utvecklare som utbildas årligen i Bosnien och Hercegovina (?). Vissa var mer intresserade av våra MedTech-projekt, medan andra bara ville höra om FinTech-projekten. Lyckligtvis har MOP för närvarande 14 projekt på gång, så jag hade alltid något att säga till alla.
De som tog kontakt med mig hade olika bakgrunder – utvecklare som ville få ett jobb på MOP (och vars frågor var de mest tekniska), investerare som letade efter ett lämpligt företag att investera i (och som bara var intresserade av helhetsbilden) samt start-up-ägare som ville lära sig mer om oss för att kunna jämföra sig med MOP och bli bättre.
Vi deltog också i ”Startup Dating”-sessioner, där startups och investerare sattes ihop vid samma bord och vi hade 10 minuter på oss att presentera vårt företag för investerarna. Det här var utan tvekan dagens viktigaste evenemang. Att komma på vad man ska säga och svara på alla frågor på 10 minuter är ingen lätt uppgift, men jag tycker att vi klarade det ganska bra och knöt några mycket värdefulla affärsrelationer.
Jag deltog också i föreläsningar. Vissa av dem var ganska tråkiga och inte särskilt engagerande, men jag tyckte mycket om AI-föreläsningarna, som det fanns gott om, eftersom det är ett så hett ämne just nu. Det verkar som om alla har något att säga om det.
Generellt sett varierar människors inställning till AI kraftigt. Vissa är riktigt entusiastiska (”Flygande bilar, hurra!”), andra är rädda (”Robotar och självkörande bilar kommer att döda oss!”), medan ytterligare andra, till exempel regeringar, är oroliga för att AI ska utvecklas till en supermakt som överträffar mänskligheten (”De har tagit våra jobb!”).
Det finns människor som oroar sig över de etiska frågor som har dykt upp, och det finns de som struntar i det och anser att man först bör utveckla AI-lösningar och sedan ta itu med etiken, snarare än tvärtom
(”Vi filosoferar för mycket innan vi faktiskt skapar något!”).
Slutligen finns det de som betraktar AI som en förstärkning av det mänskliga sinnet snarare än ett hinder för ytterligare framsteg, och som anser att vi bör utnyttja den för att ta nästa steg i den mänskliga evolutionen. Dessa personer är fast övertygade om att vi under de kommande fem åren kommer att se fler förändringar på arbetsmarknaden och inom hälso- och sjukvården än vad vi har sett under de senaste 50 åren.
Slutsatsen är:Människor är emot AI tills de hittar ett syfte med den.
Efter den galna, superenergiska dag 2, som var fullspäckad med evenemang och möten, var dag 3 betydligt mer avslappnad, eftersom vi enbart deltog i workshops. Den första workshopen jag deltog i var”Dealing with Technical Debt”medSigma Software.
Den här workshopen inspirerade mig så mycket att jag skrev enhel artikelom den (Go – ta en titt!).
Den andra workshopen hölls hosEY och bestod av två delar. Den första handlade omAI(vilken överraskning!), och den andra handlade om den galnaICO-hypensom har präglat teknikvärlden på senare tid. Presentationen var mycket cynisk (och med goda skäl) och lyfte fram alla fallgropar och juridiska problem som är förknippade med ICO:er.
Den tredje workshopen var”AI Design Sprint”påHyper Island, en privat designskola, och den var utan tvekan den mest engagerande. Vi delades in i flera grupper om sex personer och fick i uppgift att utforma en AI-lösning för en app med modetema. Det var superkul och tog mig tillbaka till min studietid. Plötsligt befann jag mig bland en massa främlingar, och på bara några minuter arbetade vi tillsammans och utbytte idéer för att komma fram till den perfekta appen.
Och så var vår resa plötsligt över. Den gick mycket snabbare än jag någonsin kunnat föreställa mig, och innan jag hann blinka var det dags att åka hem. Det jag har skrivit i den här artikeln är bara en liten del av allt jag upplevde på Tech Fest.
Jag lärde mig så mycket av den här resan och fick så många vackra minnen att jag verkligen uppmuntrar alla att göra samma sak, för det blir något ni definitivt inte kommer att glömma!☺️
