Vi har alla hört uttrycket ”Arbeta smartare, inte hårdare”. Men vad betyder det egentligen? Betyder det att man inte behöver arbeta hårt för att uppnå de bästa resultaten och avancera i karriären? Eller betyder det att man måste vara uppmärksam på vad man lägger fokus på?
I boken”Great at Work: Hur toppresterande gör mindre, arbetar bättre och uppnår mer” förklarar författarenMorten T. Hansen, som avEuropeanBusiness ForumThinkers 50 har rankats som en av världens mest inflytelserika ledarskapstänkare, hur han genomförde en studie om detta ämne.
Motivet till studien var en insikt han fick när han insåg att medan han själv lade ner 70 till 90 timmar per vecka på att försöka göra sitt bästa, uppnådde hans kollega – som nästan aldrig arbetade över – resultat som uppenbarligen var betydligt bättre än hans egna.
I studien deltog 5 000 personer i USA med olika bakgrund (yngre medarbetare, äldre medarbetare, kvinnor, män och så vidare), och den omfattade både bedömningar från cheferna och självrapporterade uppgifter. Studien ledde till slutsatsen att ungefärtvå tredjedelar av skillnaden i prestation bland de 5 000 personerna kan förklaras av sju principer, vilket innebär att om du fokuserar på just dessa saker kommer du att uppnå en betydande förbättring av dina prestationer.
En av de viktigaste faktorerna för den individuella prestationen är förmågan attkoncentrera sig. Men det räcker inte med att bara koncentrera sig på en specifik uppgift. Om du inte lägger ner tillräckligt med ansträngning på den uppgift du koncentrerar dig på, gör du den inte bra. Du måstevara helt besattav den.
80/20-regeln säger att 20 % av våra prioriteringar vanligtvis står för 80 % av våra resultat.Den verkliga utmaningen när det gäller prioritering är alltså att säga ”nej!”. Det är lätt att säga ja. Den verkliga utmaningen är att säga nej till det ”sysselsättningsarbete” som ger dig tillfredsställelsen att bocka av en enkel uppgift på din att-göra-lista, men som inte bidrar särskilt mycket till slutmålet. Och när du klarar av att tydligt definiera vad ditt huvudfokus bör vara, måste du rikta all din energi på att utmärka dig i det arbetet och verkligen bli besatt av det.
Studieresultat visar att om du behärskar denna princip kommer din prestationsrankning bland dina kollegor att höjas med 25 procentenheter. Om du alltså för närvarande tillhör de 30 % som presterar bäst på ditt företag kommer du, genom att tillämpa denna princip, att hamna bland de 5 % som presterar bäst – vilket gör en enorm skillnad.
Den andra principen säger att om man fixerar sig vid fel saker kommer man ändå inte att prestera bra. Även om detta påstående låter ganska självklart är det förvånande hur ofta människor fokuserar på fel saker.
Tänk dig följande: Du sätter upp ett mål för dig själv, koncentrerar dig på det och får det gjort, känner en känsla av tillfredsställelse – bara för att sedan upptäcka att din kund inte är nöjd med slutresultatet. Detta leder oundvikligen till ilska och frustration.
Om du fastställer ett internt mått – till exempel antalet timmar du lägger ner varje vecka, hur mycket kod du lägger in dagligen, antalet JIRA-ärenden du avslutar per release eller den tid du slösar bort på sociala medier – kan du få en felaktig bild av ditt bidrag till projektet, eftersom din kund oftast har en helt annan uppfattning om vad som är viktigt och vad som inte är det.
Den viktigaste frågan du bör ställa dig är:”Vilket värde kan jag tillföra i mitt arbete?” Dettakommer att avgöra vilka områden du ska fokusera på och vilket arbete du behöver ägna dig åt helhjärtat.
Det betyder inte att du ska använda den här principen som en ursäkt för att inte arbeta tillräckligt.Att arbeta 30 timmar i veckan på ett heltidsjobb räcker helt enkelt inte. Ingen djupkoncentration i världen kan rädda det. Vissa företag hävdar att 40 timmar fortfarande är för lite. Om du arbetar cirka 50 timmar i veckan slöar du inte. I själva verket arbetar du ganska hårt. Så det idealiska läget är någonstans mellan 40 och 50 timmar i veckan.
Men om du go arbetar mer än 50 timmar i veckan får du egentligen inte särskilt mycket extra utbyte av dina arbetstimmar, och om du arbetar mer än 65 timmar får du faktiskt negativa konsekvenser eftersom ditt privatliv och din hälsa drabbas hårt.
Tyvärr har du inte alltid friheten att själv sätta upp dina egna mått, och någon annan sätter upp felaktiga mått åt dig, eller ännu värre – de sätter upp för många. Det är i det läget du måste stå upp mot din chef, och göra det utan rädsla för att bli betraktad som en dålig medarbetare. Om du accepterar mer än du klarar av kommer du bara att göra ett mediokert jobb på alla dina uppgifter, och du kommer att börja betraktas som en dålig medarbetare.
I stället för att helt och hållet avvisa ett arbetsuppdrag kan du alltid säga att du kan göra det, men inte just nu eftersom du har fullt upp. Om motparten insisterar, be dem att prioritera dina arbetsuppgifter och tala om för dig vilken du bör göra först. På så sätt lägger du bollen hos chefen, vilket är helt lämpligt, eftersom det trots allt är chefens uppgift. Och det här tillvägagångssättet är mycket, mycket bättre än att ta emot uppgiften och vara passivt aggressiv, bränna ut sig och sabotera arbetet medvetet, bara för att i slutändan kunna säga ”vad var det jag sa”, vilket inte alls är produktivt.
Hur kan man fortsätta utvecklas även när man redan gör allt det arbete man förväntas göra? Använd tekniken”Learning Loop”. Så här fungerar den: Man gör något, får feedback på hur det gick och anpassar sedan sitt beteende. Många människor går på autopilot: När de nått en viss kompetensnivå stannar de upp och utvecklas inte längre.
Oavsett hur mycket du har att göra kan du avsätta 15 minuter av din dag till att reflektera över och förbättra en specifik färdighet som hjälper dig att utvecklas. Genom att dela upp den önskade färdigheten i hanterbara delar blir det lättare att fortsätta öva varje dag. Kan man verkligen uppnå betydande framsteg genom att ägna bara femton minuter om dagen åt detta? Ja, så länge du väljer en och endast en färdighet att utveckla åt gången.
Behöver du förbättra dina sociala färdigheter? Kanske kan du bli bättre på att rapportera? Behöver du sätta dig in i den senaste tekniken? Ägna 15 minuter åt det idag, och fortsätt så varje dag tills du är nöjd. Ta inte itu med 5 eller 10 saker, utan bara en helt specifik sak och försök att bli lite bättre på den varje dag.
Ett annat känt talesätt är att vi skafölja vår passion. Men man brinner inte alltid för arbete som är meningsfullt. Eller så ger det man brinner för ingen mening. Många som följer sina drömmar hamnar i en usel karriär, så det här rådet kan vara mycket farligt.
Det finns en viktig skillnad mellan passion och syfte. Passion handlar om att göra det man älskar, det som världen kan ge en.Syfte, å andra sidan, är det man ger till världen. När man förenar passion med syfte kan man vakna upp och känna sig entusiastisk inför sitt arbete, men också känna att det man gör har en mening och bidrar till ett större syfte. Det är dessa människor som presterar bäst.
För att inspirera andra måste du använda dig avsmart uthållighet. Med ren viljestyrka och uthållighet kommer du bara en viss väg. Förr eller senare måste du påverka andra människor och använda din förmåga att övertyga. Att vara duktig på sitt arbete är lovvärt, men problem uppstår ofta inte på den tekniska sidan av projektet, utan på den mänskliga. Och då måste du hantera människor, vilket oftast är mycket svårare.
Visa karaktär. Kom ihåg att det känslomässiga argumentet kan vara lika viktigt, eller till och med viktigare, än det logiska argumentet. Ge ditt team en känsla av mening genom att koppla det dagliga arbetet till helheten. Väck känslor hos andra. Ställ dig upp mot motståndarna när det behövs. Ta hänsyn till motståndarnas perspektiv och anpassa din taktik efter deras.
Man behöver möten med livliga diskussioner och debatter. Om man har ett möte med en dålig debatt riskerar man att fatta dåliga beslut. Att vara snäll är inte lösningen här – man ska inte vara snäll och acceptera allt som sägs, eftersom det leder till usla idéer och usla beslut. Om man har en grupp människor som alla är alldeles för lika varandra och tänker på samma sätt, kommer det aldrig att dyka upp några nya idéer.
Man ska gärna ha en livlig diskussion under mötet och föra en ingående debatt kring idéerna. På ett positivt sätt. Man ska inte attackera personen, utan deras idéer.Taintesaker personligt. Och när man väl har fattat ett beslut måste man kunna enas bakom det beslutet som ett team. Ofta blir personer vars idéer inte accepteras kränkta och undergräver idén efter mötet. Men det handlar inte om personerna, utan om vad som är bäst för produkten och att hitta en lösning som alla har nytta av.
På grund av mantrat att samarbete alltid är bra och att man alltid borde samarbeta mer, samarbetar människor ofta kring alldeles för många saker. De bokar möte efter möte där de bara pratar och pratar, utan att egentligen hinna sätta sig ner och göra jobbet. Ingen tid att grubbla. Ingen tid att utmärka sig där det verkligen betyder något. Möten bör ha ett enda syfte: att föra en givande diskussion för att nå bättre beslut. Ofta handlar möten om lägesrapporter. Det är fel – det kan man göra på Slack eller via e-post.
Det borde inte vara nödvändigt att lägga timmar och åter timmar på möten eller bjuda in personer vars närvaro inte krävs vid varje möte. Rädslan för att gå miste om något är en mycket vanlig anledning till att människor vill delta i alla möten, men i slutändan kan det bara bli ett stort tidsslöseri.Det du bör göra är att bestämma vilka samarbetsaktiviteter som är mest värdefulla och ägna dig åt dem, och använda resten av din tid till att fokusera på och utföra det egentliga arbetet.
